söndag 1 oktober 2017

Dirty Harry (1971)


Clintan är Clintan. Och Clintan är bra. Här i den första Dirty Harry-filmen är han lugn och sansad, till och med realistisk. Jo du, han för till och med stryk i denna film. Hans Harry har ännu inte blivit en karikatyr av sig själv. I senare filmer i serien vränger de till Harry mer och mer. Han blir grinigare och hårdare samtidigt som han oavbrutet ligger i fejd med polischeferna. I denna premiär slipper vi all självrefererande repetition.

I denna film är Harry istället en i gänget av alla detektiver. Han är en del av polisen, inte en legend inom densamma. Däremot kör han redan här med sina egna brutala metoder. Han är inte mycket för förhandling. Istället skjuter han fem eller sex kulor från sin Magnum 45. Do you feel lucky, punk?



Filmens skurk är en seriemördare med låg smärttröskel. Lika kallhjärtad han är när han skjuter oskyldiga med gevär från långa avstånd, lika fjompig är han när Harry kör med hårdhandskarna. Hans skrikande och bedjande om nåd när Harry fångat honom på planen är en klassiker.

Detta är en stabil inledning på serien som skulle komma att bli hela fem filmer. Den är kanske inte lika stark som trean men klart bättre än tvåan i alla fall, och tillräckligt bra för att man ska önska att Harry inte ska hitta tvålen och tvätta sig ren i första taget.

Jag ger Dirty Harry tre kikarskikten av fem möjliga.

Betyg: 3/5





2 kommentarer:

  1. Visas för övrigt på Cinemateket (Zita) 9 oktober.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ahh, najs. Bra tips för dem som blir sugna på att se den efter min lilla puff. :-)

      Radera