lördag 24 juni 2017

MCU rewatch: Captain America: The Winter Soldier (2014)


Detta var en film jag älskade redan när jag sett den för första gången och den har sannerligen inte tappat efter en omtitt. The Winter Soldier har en perfekt tonalitet för en superhjältefilm. Den är seriös i botten och har riktiga stakes med karaktärer som jag kan tro på och framför allt gilla. Samtidigt har den en lagom portion "glimten i ögat" som jag tycker är så viktigt i dessa i realiteten i orealistiska filmer.

Filmen kom ut mitt emellan första och andra Avengers-filmerna och man skulle mycket väl kunna kalla den för The Avengers 1.5. Självklart handlar den om Captain America, Steve Rogers, men vi får flera andra karaktärer som är kopplade till Avengers som Black Widow, Nick Fury, Falcon, Bucky, Agent Hill samt Peggy och Sharon Carter.



Strukturen påminner mycket om sjuttiotalets konspirationsteorithrillers vilket vi pratade om i Shinypodden. Det ger filmen en grundad känsla och bröderna Russo har på ett perfekt sätt blandat actionscener med långsamma karaktärsbyggande scener som är helt underbara. Jag gillar att vi får se Nick Fury mer än bara som ett figur som hoppar in i någon extrascen här och där. I denna film får vi se flertalet SHIELD-agenter in action som Maria Hill och Sharon Carter.

Filmens mest rörande scen är den mellan Steve och en gammal sängliggande Peggy Carter. Känslan av förlorad tid är stark i mig.


Som filmens titel antyder handlar filmen om The winter soldier. Steves barndomskompis Bucky har blivit hjärntvättad och "förbättrad" av ryssarna med Hydra någonstans i bakgrunden. Som skurk är Bucky lite mer komplex än hur det normalt sett är i filmer som denna. Allt är inte svart eller vitt och det är så mycket bättre så. Historien om Bucky tas upp igen i nästa Captain America-film och den är en av de mest intressanta i MCU.

Den allra bästa relationen är dock den mellan Steve och Natasha. I och för sig är MCU inte en filmserie där romantiska relationer får speciellt stort utrymme, men om jag fick önska mig ett par som skulle få varandra är det Cap och Widow. De har en underbar personkemi och passar väl ihop helt enkelt. I Ultron får vi se dem samarbeta igen och där återkopplas det en hel del till scener från denna film. Kontinuitet mellan filmerna i serien adderar till den sammanslagna känslan!



Ingen MCU-film med självaktning utan bombastiska actionscener! Ofta kan dessa scener vara lite tråkiga och risken att man zonar ut är stor. I denna film har de dock lyckats mycket väl. Först och främst är flera av scenerna lite mindre i ambition och skala, tänk actionscenerna när de är som bäst i Bourne-trilogin. Men framför allt undviker Russos en orgie av cgi och de klipper inte sönder scenerna heller.

Det finns många favoritactionscener i denna film vilka alla också är bland de bästa i hela MCU; Avengers attackerar lastfartyget, Fury jagad under svettig biljakt, Rumlows team försöker ta Cap i hissen, Cap och Widow mot Bucky på motorvägen samt när Hydra tar över SHIELD. Den avslutande scenen när Avengers attackerar helicarriers är dock bombastisk och överdimensionerad. Fajten mellan Cap och Bucky påminde mig dessutom lite om Mals fajt mot The Operative i slutet av Serenity, den i den senare filmen led dock inte lika mycket av att vara för uppsvälld.

Som helhet var filmen precis lika stark som jag mindes den, om inte starkare. Jag ger Captain America: The Winter Soldier en sådär fyra-fem Smithsonians av fem möjliga.

Betyg: 4+/5

Lyssna på Shinypodden när vi pratar om filmen i avsnittet James Buchanon "Bucky" Barnes.















torsdag 22 juni 2017

Wonder Woman (2017)


Är inte ett stort fan av DC Extended Universe. För hur skulle jag kunna vara det när jag inte sett en enda av de första filmerna i serien, två om tråk-stålmannen och så Suicide squad. Trots att jag brukar hålla mig borta från trailers och recensioner hade jag ändå hunnit uppfatta en doft av dålighet innan jag hann se någon av dem på bion, och därefter har jag helt enkelt aldrig känt mig sugen att se någon av dem.

Inte heller den fjärde filmen, Wonder Woman,  låg högst på önskelistan tills jag kom på att jag självklart skulle bjuda med elvaåriga systerdottern Greta på filmen. Det som gjorde mig intresserad var förstås det faktum att filmen är den största på länge om en kvinnlig superhjälte som unga flickor, likt Greta, kan ha som förebild. Det är så tröttsamt och eländigt trist att nästan alla jäklans superhjältefilmer alltid ska ha en kille som hjälte. Inte ens Widow får en egen film. Jädrans vad fel det är.



Sagt och gjort. Jag hämtade upp Greta i Bromma en solig söndag och vi for iväg mot Skandinavien för en lagom kyld biosalong. Det köptes popcorn och Mer. Jag var lite nyfiken på filmen och mycket nyfiken på hur Greta skulle gilla filmen. Det var en spänning som jag inte så ofta upplever längre. Dagarna för uppspärrade ögon inför underverk på bioduken är allt för få nu för tiden.

Ja, men det gick väl bra! Greta var mycket nöjd efteråt. Visst den är sablans lång och vi behövde båda rusa in på toaletterna direkt efter filmen var slut. Var det någon extrascen efter texterna?? Elitgymnast som hon är hade hon lite svårt att sitta still riktigt hela filmen. Det blev mycket riktigt också några stretchövningar i den gigantiska biostolen under den som förväntade tråkiga slutfajten.



På vägen hem frågade jag henne vilket betyg hon gav filmen. Man måste börja tidigt och fostra dem i betygsskalor! Döm om min förtjusning när hon överraskade mig med att förkunnade att hon inte kunde ge ett betyg på en femgradig skala utan det fick bli på en tiogradig. Sweet! Jag visste inte ens om att hon hade koll på olika betygsskalor! Snart har hon säkert konstruerat en egen. I alla fall så gav hon Wonder Woman 7/10. Och det var direkt efter film i bilen på väg hem mot Bromma. Jag kan tänka mig att filmen säkert kan komma att växa en del för henne de kommande dagarna. Greta nämnde att hon inte sett så mycket bio i år. Hon tränar ju fem gånger i veckan så med skola och sena kvällar i hallen finns det kanske inte tid. Hon hade i alla fall sett två tråkiga animerade filmer, denna och så senaste Pirates som mins syster tagit med henne på. Stackarn tycker tydligen att Captain Sparrow är rolig, Greta alltså, oklart vad systern tycker. Jaja, hon växer väl upp vad det lider antar jag.



Greta bröt ner filmen i tre delar. Hon gillade inledningen på amasonernas ö. Vi tyckte båda att den yngsta Diana var frejdig. Men mest gillade Greta scenerna från London där Diana ser och möter den fula staden för första gången. Alla scener med kulturkrockar och då de sociala koderna missförstås var det roligaste tyckte hon. Helt rätt lilla analytiska du. Jag håller med till fullo. Det är ju i och för sig sedan gammalt... Roligast är när Thor möter Darcy, Erik och Jane osv. Slutet tyckte Greta blev för allvarligt och inte lika roligt helt enkelt. Är det månne en systerdotter som uppskattar "glimten i ögat"-humorn undrar jag med ett belåtet leende.



Jag håller med det mesta Greta säger. Filmen börjar bra, blir som bäst i London, sen tappar den betänkligt tempo i den belgiska staden de befriar för att till sist avslutas med den obligatoriska tråkiga sista fajten. Jag hade hellre sett Wonder Woman besegra sin fiende på ett annat bad ass-sätt än att bara puckla på sin bror lite mer än vad han pucklade på henne. Men skit samma, det är en underbar kvinnlig superhjälte som alla gretor runt om i världen kan titta på och ha som förebild. Det höjer hela filmen och ger den på allvar en extra dimension.

Som jag befarade är DCEU stabbiga filmer. Jag tänker inte ens jämföra dem med MCU då detta känns som gammalmodiga och mindre intressanta filmer. Förutom kvinnlig hjältinna då! Vissa andra element i filmen fick mig att tänka på Jacksons Sagan om ringen-trilogi. Det är ett trist allvar i botten som ger oss en blandning av bra och tråkiga scener. När Diana var bad assig eller bara väldigt god kunde jag få både tårar i ögonen rysningar på armarna. Jag dolde förhoppningsvis tårarna väl från Greta. Men andra scener i denna, precis som i Sagan om Ringen, blir för pretentiöst och pompöst. Det känns lite för kallt för mig. Med Professor Lupin i rollen som Sir Patrick var det också svårt att inte tänka på Harry Potter hela tiden i slutet.



Gal Gadot. My gosh vad vacker hon är! Wow, jag hade hört att hon var vacker men ibland betyder det inte så mycket. Men denna gång... Damn! Perfekt val. Det är underbart att denna kvinnliga superhjälte är super på alla plan. Kör på bara säger jag, det är det enda rätta i detta läge. När jag säger att hon var vackert är det underförstått att hon var vacker i ögonen och i ansiktsuttrycken. Annars ser jag oftast ingen skönhet. Ta till exempel de där asen i Neon demon. Kanske vackra på pappret, men inte i mina ögon, långt därifrån. Nej det är hela paketet som jag blir attraherad av. Diana är vacker, stark, intressant, hon har något obesvarat i ögonen. Hon är självsäker och har en god självkänsla helt enkelt, en av de mest attraktiva sakerna jag vet. Sen är hon väldigt god också. Hon är så god att jag borde tröttnat på den enkla svartvita beskrivningen men på något underligt sätt funkade det perfekt denna gång. Det var också rätt val. Ja, detta är en film som egentligen är medelmåttig på många sätt, men den räddas och lyfts upp av Gal Gadot och hennes skapelse.



Jag var lite orolig när jag hörde att Chris Pine skulle spela den manliga rollen och något av en manlig "damsel in distress". Jag menar, är inte det en av de tråkigare Chrissarna? Han är, förutom i ett undantag, lite töntig i det mesta jag sett honom i. Och det är precis just den töntigheten rollen behöver! Briljant casting. Chris har inte en chans mot Gal på något plan, och det passar perfekt i denna historia. Jag bugar lätt med huvudet. Well done.

Sen kan jag ju få drömma om att någon gång få se Gad Gadot spela mot sin jämlike när det gäller energinivå, tajmig och allmän awesomeness - Chris Hemsworth. Det vore som en match made in heaven!

Så vad blir det av detta då? Medelmåttig film, ok biroller, starkare första halva än andra... men också bio med Greta och Gal Gadot på duken!! Äntligen en film för alla små flickor som oftare borde få känna sig som att de är mirakelkvinnor allihop. Mera sådant!

Jag ger Wonder woman fyra ehhh... "sekreterare" av fem möjliga.

Betyg: 4/5








tisdag 20 juni 2017

Den Ultimata Årsbästalistan - 1978


Japp, det fanns en opublicerad lista kvar. Mera UÅBL åt folket. Det är nådens år 1978 som låg kvar och skvalpade i kölsvinet. Där ska den inte ligga!

Åter igen är det sju jägare som listat sina favoriter från året och undertecknad har sammanställt en ackumulerad lista. Denna gång fick vi en överlägsen vinnare trots att ingen film tog sig in på alla sju underliggande listor. Efter ettan har vi en grupp om sex filmer som får ses som "hang arounds". Botterst ligger tre filmer med mindre än 20 totala poäng, det så kallade bottenskrapet.

Följande briljanta tänkare har bidragit med sina innersta åsikter om filmåret 1978; Movies-Noir, Jojjenito, Filmitch, Filmfrommen, Fiffis Filmtajm, Flmr och underteckning.

Nog med svammel, låt oss se listan!


Den Ultimata ÅrsBästaListan 1978



1. The deer hunter (Michael Cimino) 50 poäng (sex listor, två förstaplaceringar)
2. Halloween (John Carpenter) 36 poäng (fem listor, två andraplaceringar)
3. Grease (Randal Kleiser) 30 poäng (tre listor, tre förstaplaceringar)
4. Foul play (Colin Higgins) 27 poäng (fyra listor, en tredjeplacering)
5. Dawn of the dead (George A. Romero) 26 poäng (tre listor, en andraplacering)
6. Days of heaven (Terrence Malick) 24 poäng (tre listor, två förstaplaceringar)
7. Midnight Express (Alan Parker) 22 poäng (fyra listor, en andraplacering)
8. Invasion of the body snatchers (Philip Kaufman) 18 poäng (tre listor, en andraplacering)
9. Höstsonaten (Ingmar Bergman) 17 poäng (två listor, en andraplacering)
10. Watership Down (Martin Rosen) 15 poäng (tre listor, en tredjeplacering)

Listan skapades måndagen den 19:e juni 2017.

En hel del kända filmer missade "cutten"... Hajen 2, Stålmannen, Deltagänget, De vilda gässen, Agatha Christie, Woody Allen, Rosa Pantern... Totalt 32 filmer fick plats. I fallande poängordning kommer här alla de 22 utanför topplistan; The 36th chamber of shaolin, An unmarried woman, Jaws 2, Animal House, The wild geese, Convoy, Drunken master, The swarm, Messer im Kopf, Rose Panterns hämnd, Superman, The last waltz, Coma, The boys from Brazil, Death on the Nile, Interiors, Scared straight!, Picassos äventyr, Snake in the eagle's shadow, Battlestar Galactica, Killer of sheep, Piranha.








söndag 18 juni 2017

Den Ultimata Årsbästalistan - 1977



Mera UÅBL åt folket. Under vår resa mot 1970 har vi redan passerat 1975, men jag har slarvat och hittills in redovisat UÅBL för två årtal. Detta måste åtgärdas! Bomber och granater, 1977 och 78. Varför vara taskig mot dem? Vi kan inte ha denna inkomplettness hängandes. Ibland får man göra avsteg från regler och processer och trots att vi inte har åtta underliggande listor får det gå. Kämpa!

Det var bara en film som återfanns på alla sju listorna och det var den förväntade, men vinnaren fick kanske oväntat hårt motstånd från tvåan som för övrigt kvalificerade sig på alla listor utom en. Efter de två i toppen är det ett stort steg ner till en trio på placeringarna 3-5. Resterande fem har alla under 20 totala poäng.

Följande spralliga bloggare har bidragit med sina topplistor; Luke Skywalker, Grand Moff Tarkin, Chewbacca, Obi-Wan Kenobi, Princess Leia, R2-D2 samt Red Six.


Den Ultimata ÅrsBästalistan 1977


1. Star Wars (George Lucas) 56 poäng (sju listor, fyra förstaplaceringar)
2. Annie Hall (Woody Allen) 51 poäng (sex listor, två förstaplaceringar)
3. Suspiria (Dario Argento) 32 poäng (fyra listor, en andraplacering)
4. Close encounters of the third kind (Steven Spielberg) 28 poäng (fem listor, två andraplaceringar)
5. The spy who loved me (Lewis Gilbert) 28 poäng (fyra listor, två tredjeplaceringar)
6. Slap shot (George Roy Hill) 19 poäng (tre listor, en andraplacering)
7. Saturday night fever (John Badham) 17 poäng (tre listor, en andraplacering)
8. The rescuers (John Lounsbery) 16 poäng (tre listor, en förstaplacering)
9. Capricorn One (Peter Hyams) 14 poäng (två listor, två fjärdeplaceringar)
10. Eraserhead (David Lynch) 13 poäng (tre listor, två femteplaceringar)

Not: japp, jag kör med originaltiteln denna gång...

Listan skapades fredagen den 16:e juni 2017.

Totalt sett nämndes 33 filmer på de sju underliggande listorna. Notabla filmer som missade topp 10 är Bröderna Leijonhjärta, Nu blsåer vi snuten, Sorcerer och The duellists. Alla filmer utanför toppen i poängordning; A brdige too far, Cross of iron, The American friend, Abigails party, Nalle Puhs äventyr, Airport'77, Bröderna Lejonhjärta, That obscure object of desire, Kingdom of the spiders, Una giornata particolare, Nu blåser vi snuten, Opening night, The goodbye girl, Det våras för galningarna, The duellists, The late show, Providence, Rabid, Sorcerer, The hills have eyes, The serpent's egg, Pumping iron, The ascent.